kersti

I Ne kan jag läsa om:
världsboksdagen, manifestation den 23 april för boken, med ursprung från Katalonien i Spanien, sedan 1995 världsomspännande efter beslut av UNESCO. Bakgrunden till firandet är ursprungligen "La Festa de San Jordi", som katalanerna firat sedan mitten av 1400-talet. San Jordi (Sankt Göran) är riddaren som dödar draken, symbolen för det godas seger över det onda och Kataloniens långa strävan efter självständighet. År 1926 föreslog den katalanske författaren Vincent Clavel Andrés firandet av "Fiesta del Libro Español", den spanska bokens dag, den 23 april, som också är Cervantes dödsdag. Ett år senare blev firandet officiellt genom ett dekret från kung Alfonso XIII, men det skulle dröja några år innan festen blev allmänt spridd. Den 23 april är även Shakespeares dödsdag, liksom Garcilaso de la Vegas.
På Linneskolan i Älmhult firades världsbokdagen den 26 april. Vi lyckas aldrig pricka in dagen precis, som är den 23 april. Alla klasser från Förskoleklasserna till 9:an gjorde ett "löv" på vilket de skrev sin bästa bok med en kort recension. Därefter hängdes den upp i ett björkträd som tagits in för ändamålet.
Andra aktiviteter var: 9:an Poetry Slam med Annie från Växjö universitet 8:an författarbesök av Niklas Krog, 7:an Sagoberätterlser med Eva Andersson från Ljungby Berättarakademie, 6:orna Novellskrivning med Johan och Fanny, skrivarpedagog, 5 och 4 diktskrivning med sin lärare, 3:an och Monte 3-4 lärde sig rita Manga med en av eleverna i (:an på Gemö (grannskolan/systerskolan) 2:an 1:an och förskoleklassen samt Montessorieklasserna tillverkade bokmärken. Givetvis hade vi en klassisk tipspromenad med glass till alla elever. till detta hade alla klasser en högläsningstimme, eller läsa självtimme. En kreaktiv och härlig manifestation för boken!

Summery to my english speaking friends: World Book Day the 23 of april has been the day to celebrate the Book!
At Linneskolan in Älmhult, Sweden we really celebrated the Book!. All pupils had a reading hour where they heard a good story or read them selves. After that they made a "book leave" which they wrote a book review on and hang it up in a tree that we had put in the library, look at the picture and you see how we did it. to this we had a quiz walk with quiestions about books. Every class had it´s own activity like poertry slam, author visit, short story writing, more poetry, drawing "manga", and making a bookmark.
It was a wonderful day with lots of manifastation of the book. 

Mycket har hant under Kerstis och Börjes resa, men eftersom jag inte varit hemma och vid en dator skriver jag nu liten uppdatering av resan. Mer intryck och historier kommer sakert senare nar de har kommit hem igen

Födelsedagsfest

I söndags var det fest for Kersti och förberedelserna började flera dagar i förvag – det ar klart nar man har 120 (!) gaster... Hela familjen och slakt och vanner kom till festen!

En ko slaktades for festen, vilket skedde under polis overvakning. Om jag forstod ratt sa var polisen dar for att sakerstalla att kon inte var stulen. Det bjöds ocksa pa ris, och sallader, och hembakade tartor.  Pa mitt kalas nasta helg blir det ocksa hembakade tartor  och god mat, men dock ingen ko slaktad till min ara.... men sa fyller jag ju bara halften sa mycket...:)

Som jag skrev i förra blogposten, sa har de varit nagra dagar i Gwanda, men sen blev de transporterade pa ett flak med diverse varor och andra familjemedlemmar till Bulawayo dar Jackson’s familj bor och dar festen skulle vara.

Böcker, stickning och uppsatser

Innan festligheterna sa hann Kersti jobba lite ocksa, böckerna som hon köpt i Sydafrika blev val uppskattade. Alla som köpt nagot stickat kan kanna sig delaktiga i den gladjen. Vi far hora mer senare om stickprojektets bokinköp... Vi ser ocksa fram emot att hora mer om uppsatserna som de svenska barnen skickat med och om det finns nagra uppsatser med tillbaka fran Zimbabwiska barn och ungdommar??

Lite andra perspektiv

Man far lite andra perspektiv nar man resan. Kersti skrev i sitt sms  „först en kort gudstjanst pa 2 timmar”. Det var val bra att den belv kort for annars hade den varat hela festen. Jag minns hur gudstjansterna och kyrkliga aktiviteter i Zimbabwe tar hela söndagen.  „Onkolokulo” som betyder Gud var ett av de fa orden som jag kommer ihag fran  min resa... Alla i byn gar dit, och man bar med sig sin egna stol, barnen leker och det ar en glad stamning

and here comes the English version,,,

Much has happen during their trip, but as I have not been home, I try to summaries here what I know from sms.. More impressions and stories will surely come once they are back home.

Last Sunday there was a party for Kersti and the preparations started several days ahead – but of course if there are 120 guests... All friends, family and relatives came to the party!

A cow was slaughtered for the party, and the police was there to check that everything went right and that the cow was not stolen. There were also rice, salads and home baked cakes. For my party next weekend, there will also be home baked cakes and good food but no cow ... but the age to celebrate is only half so....:)

As I wrote in the last blog post, they have spent some time in Gwanda, and then they went on the back of the car open air to Bulawayo in company of food and other family members.

Books, knitting and papers

Kersti was also doing some work last week, and the books that she had bought in South Africa were distributed. Everybody who has bought something knitted from her can take part in the happiness. I think we will hear more about this once they are home...We will also probably hear more about the papers that the Swedish kids had sent, and if the Zimbabwean children sent some back...

Other perspectives

When traveling, you get some other perspectives. Kersti wrote in her sms, „first a short prayer of 2 hours” How good it was short, if not there wouldn’t have been any party... I remember how the whole Sunday was spent in the church. Also, one of the few words that I remember is Onkolokulo which means God. Everybody goes to church, and you bring your own chair, kids are playing and it’s a very happy atmosphere

Eftersom Kersti och Borje ar i Gwanda och har begransad tillgang till Internet, sa har jag fatt det arofyllda uppdraget att skriva i Kersti’s blogg sa att vi kan folja deras resa. (I follow the way my mother use to do,  so first in Swedish and then an English translation)

Först, vad lustigt det kanns att kalla sina förladrar vid förnamn...Kersti & Börje:)

Buss fran Johannesburg till Gwanda

Sa efter de spannande dagarna i Sydafrika, har de nu kommit fram till Zimbabwe och Gwanda. Bussresan fran Johannesburg tog 13 timmar. Att korsa gransen mellan Sydafrika och Zimbabwe innebar ocksa lang vantan for passkontroll och VISA i glödhet varme. Alla vi som varit ute och rest pa skumpiga bussar i diverse lander vet hur man kanner sig efter en san resa... Ihopknölad och full av intryck kliver man av förmodligen kissignödig och lite hungrig. Eller egentligen ar man inte sa hungrig efter allt smaatande av diverse smasaker som forsaljare langs vagen pranglat pa en...:) men i behov av riktig mat, en promenad for att stracka pa benen och en skön sang.

Det basta med att resa med buss ar att man ser sa mycket bade pa och utanfor bussen, och saklart att man ar med lokalbefolkningen. Vagen till Gwanda kantades av bade kor och asnor som bussen fick vaja for.

Bagageman- inget för veklignar

Jag minns fran min Zimbabwe-resa hur bussarna körde ikapp för att vara de första att plocka upp nya passagerare langs vagen. Ingen tid att förlora, och bagaget kastades upp pa taket och en liten killen klattrade smidigt upp och ner fran taket for att göra fast eller lossa olika vaskor allt medan bussen krangde fram i full fart. Vad modig och smidig man maste vara  för att vara bagage-kille i Zimbabwe – inget för veklingar!

Efter en san resa ar det saklart skönt att bli mött.  Deras gode van Jackson var saklart dar och mötte och nu ar det fullt program i 3 dagar.

Mer om resan nar jag far updates via sms... / Bodil

Gwanda is the red figure in the middle, and I hope you can see Johannesburg a bit more further down even if it iappears very small at this map...

so here comes the English version...

As Kersti and Börje are now in Gwanda where they only have very limited access to Internet, I have got the honor to write in Kersti’s blogg so that we can all follow their trip.

Firstly, how funny doesn’t it feel to call your parents with their first name... Kersti & Börje...:)

Johannesburg to Gwanda by bus

So after the first exiting days in South Africa, they have now reached Zimbabwe and Gwanda. The bus trip from Johannesburg took approximately 13 hours. There is long waiting for pass control and visa at the border, and all this in really hot weather

All of us who have been on such a bus trip in diverse countries know how  it feels upon arrival. Squeezed and full of impressions you step of the bus, most likely wanting to go to the restroom and being little hungry. Or, not so hungry after eating all these small things provided by diverse sales persons during the trip :) BUT in need of real food, a walk to stretch your legs and a comfortable bed.

The best with such a bus ride is of course all what you can see at the bus and through the window. The driver really had to pay much attention, for example there were many cows and donkeys on the road.

Luggageman - nothing for chickens

I remember how crazily the bus drivers were competing to be the first to arrive and pick up new passengers along the road. No time to loose, and the luggage was thrown on the roof, and a little guy is climbing up and down the roof to deal with the luggage. How brave and elastic you must be to be a luggage-man in Zimbabwe – nothing for chickens!

Happy arrival

After such a trip it is of course nice to be met, and their good friend Jackson was of course their when they arrived. He had arranged a full programme for 3 days - of course! :)

I’ll tell more about their trip when I get updates via sms../ Bodil

Mande´la, Nelson, född 18 juli 1918, sydafrikansk statsman, president 1994–99. Efter juridiska studier verkade Mandela som advokat i Johannesburg. Han anslöt sig 1944 till ANC och organiserade under 1950-talet ohörsamhetskampanjer mot raslagarna. Efter massakern i Sharpville 1960 förbjöd den sydafrikanska regeringen ANC. Mandela övergav sin moderata ickevåldsfilosofi och grundade Umkhonto we Sizwe ('Nationens spjut'), ANC:s militära gren. Mandela greps 1962 och dömdes 1964 till livstids fängelse för försök att med våld omstörta den sydafrikanska staten. I februari 1990, efter nära 28 år i ofrihet, frigavs han av president F.W. de Klerk, som också tillät ANC att verka öppet.

Efter frigivandet valdes Mandela till vice ordförande i ANC, 1991 till dess ordförande. Som sådan inledde han en diplomatisk offensiv med resor till Nordamerika, Europa och Afrika i syfte att skaffa politiskt stöd inför överläggningarna med den sydafrikanska regeringen om en fredlig övergång till ett demokratiskt Sydafrika. Den moderate, försoningsinriktade Mandela ledde ANC:s delegation under förhandlingarna och slöt 1993 avtal om inrättande av ett övergångsråd som tillsammans med regeringen skulle styra landet fram till dess fria val kunde hållas 1994. Mandela erhöll tillsammans med F.W. de Klerk Nobels fredspris 1993.

Nelson Mandela my english speaking friends>: was born 1918 the 18 of July. President 1994-1999. He was an advocate and work in Johannesburg. 1944 he was an ANC man. He was no longer a anti-violent man and was aressted for livetime in 1962,for he wanted a new south african state created with violence. In february 1990 he was a free man after 28 years in prison. Mandela got together with de Klerk the Nobel price for peace.

love from me with a bit of knowledge tonight Kersti

Just nu pågår en utställning i det lilla formatet på biblioteket i Älmhult (folkbiblioteket). Den kommer vara kvar där hela januari ut. Det är mina stickade sjalar, vantar, sockar och så muddar förstås!

Allt är förstås till salu och pengarna ska gå till böcker och annat material som behövs på ett skolbibliotek i Zimbabwe. Än så länge har jag bara haft förfrågningar, men det brukar alltid vara några som nappar.

Bortsett från det är det nyttigt att se vad man åstadkommit under en tid. Själv är jag väldigt förtjust i muddarna i regnbågens alla färger. Dessutom är de praktiska, man blir varm där det behövs och har fingrarna fria för aktivitet, som att sticka medan man väntar på tåget på morgonen…

En sjal är också otroligt användbar, den kan bli en kudde om det är det man behöver, skydda mot drag på en biltur, värma trötta axlar, knytas runt magen när magen behöver lite extra värme, lysa upp en mörk och kanske tråkig klänning, skydda mot vind och regn osv i all oändlighet.

Now to the ”the English version”:

In Älmhult where I work at a school library, I have an exhibition on the public library with all my knitted shawl, mittens socks and hand cuffs. I hope a lot of people will by the items, so I can use the money in a school library in Zimbabwe.

Another good thing with an exhibition is that I can see clearly what I have done for a while. I am very fond of hand cuffs, in the rainbows all colours. They are also very comfortable to wear. You are warm where it is needed and still have the fingers free for activities, like knitting while waiting for the train.

 A shawl is another nice thing. You can fold it together like a pillow, if it is what you need, it could be protecting against draught in a car, folded round your stomach when it hurts (very useful for a woman once a month) it could decorate a dull dress, it protects against wind, snow and rain, and so on for ever.

Love from Sweden, Hässleholm, Nygatan the house all dressed in snow….. Kersti

Other blogs: http://edwardndlovulibrary.webblogg.se/

http://pieceofclementine.blogspot.com/

Efter en lång sjukskrivning pga att mitt högerknä behövde opereras är jag nu tillbaka på skolbiblioteket. Riktigt roligt att börja arbeta igen, speciellt att träffa skolbarnen och uppleva deras dubbla lojaliteter.

Jag har fått så många kramar och ”fan vad häftigt att du är här”, samtidigt som de har varit mycket oroliga för Sandra, som vikarierat för mig hela terminen. Kommer jag här och tar hennes plats, stackars henne som blir utkörd i snö och mörker. Lite tröst att hon har ett annat jobb att gå vidare till. Men lite hemsk är jag allt.

Samtidigt är det ju elevernas spontana åsikt att de har fått den service de har behov av, av Sandra. Härligt både för henne och för mig!

Nästa fråga är hur man hinner med vardagslivet när man arbetar? Idag uppstod problemet att jag behövde ögonallergimedicin, hur tar jag mig till ett apotek? I snö och halka? När hinner jag ringa till ögonläkaren och få ett nytt recept?

När jag kommer in på biblioteket blir jag totalt uppslukad av aktiviteterna där. Elever, lärare, kollegor, alla behöver något. Och hela tiden avbruten av att någon kommer in genom dörren.

Det var också fascinerande att komma tillbaka och upptäcka att jag kommer ihåg de flesta namnen på eleverna och vad de gillar (eller inte gillar) att läsa, eller vem som inte läser…

Nu glädjer jag mig åt en härlig jul, med en egen liten Stjärnöga (Victor, mitt barnbarn) att läsa och berätta för. Tänk att jag fick ett bokbarnbarn! Lika ivrig som sin mamma och sina mostrar att höra en bra historia. Så det blir mycket Alfons och Mumintroll blandat med Postis Per och Byggare Bob på film.

And so the blogg in English:
After a very long period, away from work, I am now back at the schoollibrary. Very nice to be back and very special to meet the schoolchildren again. Also to see their doble lojalities.

I have got so many hugs, and “ Hell, how nice you are here again!” At the same time they have been so worried about Sandra, who has been there instead of me this autumn semester. You come here and take here place, throw her out in snow and darkness! Some comfort that she has a new job to go to. But a bit awful that’s me!

My next question is: How do you manage ordinary life when you go to work? Today I have the problem that I need medicine for my eye allgargy, how do I go to a farmacy? When it is snow and ice outside! When do I have time to phone my eye doctor to get a recepie?

When I come into the library I am absolutely absorbed of the activities there. Pupils, teachers, colleges, everybody needs something., And all the time there is somebody coming through the library door.

It was also fascinating to come back and discover that I remember almost every name of our pupils, and what they like ( or dislike) to read, or who does not read…

Now I am happy for the coming Christmas, with my own little “Boy with the Stars in his  eyes”, that is Victor, my grandchild who I will read and tell stories to.

It is fascinating that I got a “Bookgrandchild”! As keen as his mother and aunts to read a good book!
So to Christmas it will be a lot of Alfons Åberg and the Moomintrolls, and some films with Bob the Builder and the Postman Per.

Love to you all out there, in the snow or in the hot sun and rain (that’s in Zimbabwe just now)

Kersti

Gårdagens möte i vår lokala Mikrolångrupp  resulterade i att vi kunde ge 150 $ i lån.

Det hade flutit in 75$ i låneåterbetalningar på vårt konto, vilket gladde oss mycket.

Här kommer den första av våra två låntagare.

From www.kiva.org

Restaurant

Elizabeth är 43 år gammal. Hon bor med sina två barn och mamma i ett hus som hon hyr i Huancayo i Peru.

För tre och ett halvt år sedan beslöt sig Elizabeth för att öppna en restaurang i sitt hem. Det är centralt beläget vid en huvudgata, vilket garanterar henne kunder. Elizabeth erbjuder både lunch och middag. Hennes dag börjar  mycket tidigt, då hon måste handla för alla måltiderna som hon ska laga. Hennes mor och barn hjälper henne när det är många lunch-eller middagsgäster. Elizabeth plannerar att servera frukost också, men hon behöver mer kapital.

Detta är hennes tredje lån. Hon stolt över att vara medlem i sin lokala bank. För pengarna kommer hon att köpa mer mat och köksutrustning.

Elizabeth har ansökt om ett lån på 875$, varav 325 $ har kommit in. 550 $ är kvar att hitta långivare till.

Om du vill vara med i vår grupp är du mycket välkommen! Kontakta mig då mailto:[email protected]
.
Hälsningar från ett frostnupet Hässlehom! Kersti

In yesterdays meeting in our local Micro loan groupe we found that we could give out 150$. 75$ of these was repayments of earlier loans.

Restaurant
Elizabeth is 43 years old. She lives with her two children and her mother in a rented house in Huancayo i Peru.

Three and a half years ago, Elizabeth decided to open a restaurant inside of her home. It has a favorable location because her house is on one of the main city streets, which guarantees that she will be able to make sales. Elizabeth offers food for both lunch and dinner. Her day starts very early when she has to purchase groceries for the meals she has to prepare. By noon, when she has the most customers, her mother and children are available to help attend to diners. Elizabeth also plans to offer breakfast, but she needs additional working capital to do this.

This is her third loan with MFP. Elizabeth enjoys being part of her Communal Bank. The money she is requesting will be used to buy groceries in bulk as well as some kitchen utensils.

She has asked for a loan of 875 $ varav 325 $  has come in and she needs another 550 $.

Love from me in Hässleholm where the weather is cold and 3 degrees below zero Kersti

If you want to join our group please contact me: mailto:[email protected]

Isa Bobomuratov, en lantbrukare i Tajikistan, har 7 barn och vill ha ett microlån för att kunna investera i utsäde och gödning. Det har kommit in 61% av det lån han behöver.

 Eller är det : Boseda Akrjah i Nigeria som driver en livsmedelsaffär och behöver pengar för att köpa in mer varor

I Kristianstad träffas vi ungefär en gång i månaden för att fika tillsammans och titta igenom Kivas hemsida för att fundera ut vem vi vill stödja med ett microlån den här gången.

Rent praktiskt går det till så att vi bläddrar igenom hemsidan efter hugade låntagare, och tar ett gemensamt beslut om vi ska stödja en viss person, grupp eller flera lånsökare. Vi ser hur mycket pengar vi har (vi brukar lägga 50 kr i månaden) Vår grupp är ganska oregelbunden, man kan vara med en gång eller alla, det går också bra att bara tala om (och skicka över pengar förstås) att man överlåter till gruppen att bestämma. Sen fikar vi och Inger, som är drivande i gruppen gör själva låneöverföringen. Vi har ett konto hos Kiva, där låneåterbetalningen också betalas in. Vi kan få ut summan i rena kronor eller låta dem återinvesteras. De första som lånat av oss har så smått börjat betala tillbaka nu.

Jag tycker det är ett bra sätt att stödja människor ute i världen, som vill arbeta och ta ansvar och komma framåt. 50 kr i månaden bidrar jag gärna med. Tillbaka får jag glädjen att träffa människor som jag annars inte hade mött, samtidigt som min femtilapp kan göra stor skillnad ute i världen. Dessutom lär man sig mycket om olika länder och människor genom att då och då gå in på Kivas hemsida och ta del av all information.

Vill du vara med? Ta kontakt med mig eller starta din egen ”kakbank”.

In Kristianstad, a town in the south of Sweden, we meet once a month, we drink tea or coffee with a nice cakeand we also give 4, 6 Euro (or 4.20 £) each, money that we lend out to somebody who needs them. To find these people we go into a site www.kiva.org and there we have an account. Kiva is situated in USA, and work with microloans. On there website we can see a short description of the grouped or person who wants a loan to develop their business.

If this is interesting to you read more on their website! You can also contact me (comments on this site) or start a group of your own, all you need to know is on kivas website.

Love from me to you and all hardworking people out there who get a possibility to improve their ideas with help from ordinary people, like you and me, and also with administration from Kiva.org.

Kersti

I år kom julen tidigt! Jag fick sådan lust att börja fundera på det perfekta julbordet. Bara det godaste av gott, något för alla, lite salt, lite sött, lite nyttigt och lite (obs! lite) onyttigt! Eftersom en av oss (Bodil) är inbiten vegetarian, blev jag så lycklig för några år sedan när jag hittade den här boken om vegetarisk julmat. Fast när man bläddrar i den så är det vanlig god vegetarisk mat, som kan ätas när som helst

Själv vill jag ha följande på mitt julbord, åtminstone en gång vid juletid. Kanske kan vi (som vi brukar) gå ut och äta julbord, för då får man allt man vill ha.

Tillbaka till vad jag tycker är gott: Rökt och gravad lax, en liten bit rökt ål, gravlaxsås (hemmagjord är godast), Janssons frestelse, mina egna köttbullar (mycket paprika, lök och vitlök i) senap, rökt julskinka, en liten bit bröd doppat i ett gott spad, ett glas julmust, flera glas bubbelvatten, och så till avslutning ost (grönmögel, cheddar, gräddost typ ”Stureost” några salta kex, fikon, dadlar och en apelsin) Det var allt! Saknade ni något? Eller vill ta bort någon rätt? Vore roligt att få kommentarer om julmaten.

Nu ska jag bara översätta till engelska också, hur det ska gå med alla svenska rätter?

This year Christmas came early! I just felt I had to start thinking of the perfect ”Christmas table”. With that I mean what we eat the 24^th of December, when our most important day of the Christmas is celebrated.

I will make the best table, only the nicest dishes, something for everybody, something sweet, something salty, something healthy and some unhealthy dishes!

Though one of us (Bodil) is vegetarian, I was happy a couple of years ago when I found this useful book about “Christmas food for vegetarians”.  But when you look in it, it is ordinary good vegetarian food that you can eat anytime.

Now to the tricky bit of this blog, that is to translate what is my favourite food on the Christmas table.

Smoked raw spiced salmon, a small piece smoked ale, raw spice sauce (homemade) Janssons temptations (that is a pan with herrings, potatoes, opinion black pepper and cream baked in the oven), my own homemade meat balls with a lot of paprika, onions and garlic in) mustard, smoked Christmas ham, a small piece of dark bread dipped into the broth that the ham is boiled in, one glass of “julmust” that is a brown soft drink, (we drink the same soft drink to Eastern), several glass of water with gaz. Then in the end I want cheese ( a Stilton, a Cheddar and a nice creamy Swedish cheese) some salty crackers, a few figs, some dates and an orange. That was all! Do you miss anything? Or do you want to take away anything? It would be nice to have some comments about Christmas food!

Love to you all from a “this year” Christmas freak” (I am not always) Kersti

http://edwardndlovulibrary.webblogg.se/ The Zimbabwe library blog
http://pieceofclementine.blogspot.com Bodils blog

En gråmulen trist måndag morgon kom jag till Lund, för att bjuda min bror på tårta på Lundagård (anrikt kafé mitt emot parken Lundagård och universitetets huvudbyggnad) eftersom det var hans födelsedag.
Vi parkerade bilen vid Kulturen (museet i Lund) och döm av min förvåning när hela staketet var prytt med olika stickade skapelser! Förmodligen pågick någon utställning inne på Kulturen, men vår dagsplannering tillät inte att jag gick in. Glädjen var stor och vips försvann alla gråa tunga regnmoln, ialla fall märkte jag inget av dem!
Så om ni vill gjädja mig, hittar ni Stickad Graffiti av något slag tag ett kort och skicka till mig, berätta gärna var och hur! Och framför allt hur ni upplevde den här "konstformen". Jag blir glad, men är mycket ambivalent

On a grey dark dull Monday morning I came to Lund (south of Sweden) to give a small birthday party to my brother at an old café called Lundagård. It is very famous and is situated near the University headquarter and in a park with the same name, Lundagård. ( Lund means a grove and gård is a yard or court, but Lund is also the name of a famous old University town (around 35 000 students) an old church and a market place from the 1100-hundreds or older)

Anyhow, we parked at the Museum, Kulturen, (the cultural house). I was so astonished that the fence was decorated by knitted things! This really made me happy! I suppose it was an exhibition inside, but I had not time to look it up.

But if you see some knitted graffiti please take a photo and send it to me, also tell me where and how! I am also interested in what you feel about Knitted Graffiti? I am ambivalent about the whole thing, but interested.

Love from Kersti 

 http://edwardndlovulibrary.webblogg.se/  the library blog

 http://kersti.webblogg.se/ the address of this .

Gästbloggare den här veckan är Karo.

Livets aviga och räta.

Oceaner av ledighet, föräldraledig i 7 veckor och dessutom under de bästa veckorna på året, juli-mitten av augusti. Ja, ni förstår ju ett utmärkt tillfälle att lära sig någonting nytt.

Jag har alltid velat lära mig att sticka efter mönster och stickade klänningar var det jag ville göra! En dag var jag i Gamla Stan i Stockholm och jag såg ett vackert garn i siden, duvblått verkligen vackert! Och mönstret var översatt till svenska från engelska och garnet var på extrapris, det kunde ju inte vara bättre.

Jag köpte raskt garn i 2 olika färger så att jag kunde sticka 2 klänningar till priset av 1!

Tåget gick till Hässleholm och jag checkade som enda deltagare in på sticklägret.

Hmmmmmmmmmm mönstret visade sig vara svårt, de behövdes rundstickor och jag vet inte hur många gånger vi la upp maskor stickade en bit, gjorde fel och repade upp, säkert en 17 gånger minst.

Så slog det mig, garnet räcker ju inte det kommer ju bara att bli en halv klänning i en färg och en halv klänning i en annan färg! Kreativiteten sprutade skulle det bli en randig känning? Duvblå och turkos nja kanske inte.

Plan A blev plan B!

Muskat garn inhandlades 12 nystan färg cerise, vi började om och efter många om och upprepningar, egentligen passar uttrycket blod svett och tårar men så dramatiskt var det inte riktigt men ni som varit i närheten av familjen P vet att ha de bestämt sig för att göra något så bli det oftast så, nåja i alla fall något.

Så var det bara att sticka ihop klänningen, montera ärmarna och sy ihop sidorna lätt som en plätt! Om inte det sista garnnystanet var borta… ytterligare en fördröjning, jag som ville överraska mamma med att vara fin i stickad klänning när jag steg av tåget.

Det sisa garnnystanet har nu återfunnits och klänningen kan nu monteras.

Klänningen i Cerise muskat garn har nu tagit ca 16 veckor att sticka vi har stickat några varv repat upp stickat några varv och repat upp, men skam den som ger sig.

Nu återstår bara att börja på nästa, och nästa och nästa.

För härlig läsning om en garnbutik i New York, rekommenderar jag Livets aviga och räta av Kate Jacobs, en feel good bok om hur ett liv kan se ut, ibland avigt och ibland rät!

Karolina               kan köpas på www.adlibris.se för 41 kr i pocket.

Friday night knittig club- Kate Jacobs

Oceans of time!

I would have the privilege of being on maternity leave for 7 weeks, by the way during the best weeks of the year at least weather wise in Sweden. July - august!

As you understand a great opportunity to learn something new!  

To knit dresses and follow a pattern has been a dream for me and now I think was a great time. One day I was in old town of Stockholm, and I spotted a beautiful yarn. I have always wanted to learn to knit after a pattern and to knit a dress was a dream! The yarn was what we say in Sweden: blue like a dove. (pigeon).  It was in pure silk and very very nice. And the pattern was translated to Swedish from English. And the price was low because it was on sale. Nothing could be better!

Swiftly I bought 2 different colours so I could make 2 dresses to the price of one!

I took the train to Hässleholm in the south of Sweden and checked in as the only guest on the knitting camp.

Hmmmmm the pattern turned out to be very difficult, and it was necessary to have a special knitting pin. I don’t know how many times we had to try the pattern over and over again, at least 17 times!

Then I found out that the yarn would not be enough so I could only make a half dress in one colour and a half in another colour. Creativity bubbled and I saw a dress striped in to colours. Blue like a dove and turquoise. Well not exactly what I dreamed of.

Plan A turned into Plan B!
I bought 12 hanks of “Muskat yarn” from www.drops.se (also available in English). The colour this time was deep purple. After several tries, after blood and tears, well, not that dramatic, but if you know the Palmberg family, you know they don’t give up!

Then it was just to sew the dress together. It sounds very is if only the yarn was not lost. One more delay, and I who wanted to surprise my mother in a new dress, knitted almost by my self, when I got of the train in Hässleholm an autumn day!

The last yarn ball was found and the dress can be put together. The dress in purple Muskat yarn took me 16 weeks to get ready. Now I am ready to start all over again. And then again and again!  

You can contact me if you want a home knitted dress. I would love to make one special for youFor nice reading about a yarn shop in New York, I recommened a book: The Friday Night Knitting Club written by Kate Jacobs. A “feel good” book how life could be, sometimes it is purl and sometimes right!

Love from Karolina

 www.drops.se för att köpa garner (both in Sweden and in England)

other bloggs: www.edwardndlovulibrary.webblogg.se Biblioteksblogg om biblioteket i Gwanda Zimbabwe

http://pieceofclementine.blogspot.com/ Bodils blogg in Budapest, Ungern in English

För några dagar sedan skrev jag om mina nya handledsvärmare, de oranga. Lätt som en plätt kan det tyckas, men icke! När nummer två var färdig (bara det en bedrift) ska jag sticka till 6 varv så 1:an blir lika lång som 2:an. Jag tyckte den första blev för kort. Ljusen är tända, B och jag sitter och pratar, tv är på med något småtrevligt program och livet tycks vara ganska gemytligt. DÅ upptäcker jag att jag plockar upp maskorna från FEL håll! Nu är där ett stort hål som inte går att fixa till. Det enda rätta är att stänga av alla ilskna kommentarer som bubblar upp, repa upp hela första handledsvärmaren. OCH sticka om den! Tråkigt tråkigt tråkigt! Men jag gjorde det i alla fall! Så nu är jag redo för nya projekt, dvs fortsätta sticka på de två sjalarna som jag håller på med.

 A few days ago I wrote about my new cuffs I was knitting, the orange ones. It sounds so easy, but no way! When number two was ready (that is a good thing to do, number two is always bad to do), I found out that I had to knit 6 more rounds to make number 1 as long as number 2. I thought number 1 was to short. The candles are lighted, B and I are sitting there talking, the TV is on with some nice and cosy program and life seems to be quit good. THEN I see that  I started on the wrong side and now it is a big hole that I can not fix it. The only right thing to do is to close down all bad comments that are bubbling up, and unravel the whole cuff. AND start all over again. Boring! But I did it anyhow! So now I am ready for new projects, that is to go on knitting the two shawls which are under work.

My other blog is about a library in South West Zimbabwe in Gwanda:  http://edwardndlovulibrary.webblogg.se/

Bodils blog (my youngest daughter) http://pieceofclementine.blogspot.com


Love to you from me Kersti