kersti

Igår reste jag med tåg från Lund norrut. Efter en lite stund passerar tåget Eslöv. Den här sträckan har jag rest de senaste 60!! åren, minst några gånger varje år. Om Eslöv visste jag ingenting, och inte heller att det fanns ett Medborgarhus ritat av Hans Asplund redan 1947. Det hade utlysts en tävling, som så ofta görs när nya pampiga byggnader är på gång. 158 bidrag kom in, och Hans Asplund gick vinnande ur striden. Då bodde han i New York, blott 26 år gammal, deltog han i utformningen av det ny FN-huset som skulle byggas. Medborgarhuset i Eslöv tog dock 10 år att bygga. Hans Asplund lade sig i varenda liten detalj, gjorde ändringar och kommenterade arbetet, tills byggarbetarna fick nog och vägrade bygga mer innan han bestämt sig helt och hållet. Till sist var det dock klart, och där åkte jag bara förbi utan att titta, beundra och bli nyfiken!
Medborgarhusets ändamål ska vara
"föredrag, dramatiska och litterära föreställningar, uppvisningar i gymnastik, konstnärlig dans, filmvisning samt liknande föreställningar som icke äventyrar sunt och fostrande nöjesliv".

Medborgarhuset används fortfarande och det visas upp mot en mindre avgift (45 kr, och då ingår kaffe). Bäst är att ringa och boka innan. Men om man bara kommer förbi är Medborgarhuset öppet att titta in i. (Rekomenderar en visning som ger så mycket mer!)
Ännu en oas i vårt avlånga land som absolut inte får missas.

OBS! Nedanför varje blogginlägg finns det en rad, där det står kommentarer. Klicka på den och läs de kommentarer som kommit in till bloggen. Om Du vill kan du också skriva din egen kommentar, antingen till bloggen eller till kommentarerna. Det tar någon dag tills jag godkänt kommentaren och gör den visbar, men ha tålamod

Jag behöver sjukgymnastik för mitt nyligen opererade knä. Jag kan inte köra bil än, utan är beroende av "SJUKRESOR", dvs det kommer en taxi och hämtar mig utanför dörren hemma och kör till sjukgymnastiken på sjukhuset i Hässleholm till en kostnad av 26 kr. När jag sen är klar blir jag hämtad och hemkörd igen. Ibland får jag vänta någon halvtimme. Först gjorde det mig jättearg! Vilket slöseri med tid! Tills jag insåg att jag hade all tid i världen och inga måsten precis mer än att stiga upp, duscha, klä på mig, äta frukost, böja på knät, och passa tiden till sjukgymnstiken.
Vilken lyx! Bara bli hämtad och körd till en rimlig kostnad och rimlig tid!
Inne på sjukhusområdet, omgivet av stora höga (3--4 våningar högt) röda tegelbyggnader hittade jag denna lilla oas. En liten trädgård med bänkar, upphöjda odlingsbäddar med blommor, grönsaker och kryddor. Ett litet fattenfall i all enkelhet  och mitt i ETT VÄXTHUS! Eftersom regnet öste ned letade jag upp dörren till växthuset, öppnade den och klev in. Mot mig slog en fuktig doft av jord och tomater. Mitt i stod ett enkelt bord med fyra sköna stolar. Jag slog mig ned och insöp lugnet, tomatdoften och i den fuktiga luften också doften av kryddodlingen. Där finns också stora vinrankor, som just blommat och satt en antydan till vindruvsklasar. Här satt jag nu och stickade en stund innan det var dags att gå en liten bit bort till sjukgymnastiken. Nästa dag beställde jag en tidigare "sjukresa" så jag kunde sitta där i min nyfunna oas och läsa en stund och tänka på hur skönt livet kan vara trots smärta och krypningar i det nyopererade knät.



Så här enkelt kan en kryddodling vara, och ändå skänka så mycket ro!

OBS! Nedanför varje blogginlägg finns det en rad, där det står kommentarer. Klicka på den och läs de kommentarer som kommit in till bloggen. Om Du vill kan du också skriva din egen kommentar, antingen till bloggen eller till kommentarerna. Det tar någon dag tills jag godkänt kommentaren och gör den visbar, men ha tålamod

Tänk vilken tillfredsställese att något blir klart någon gång! Nu har jag kämpat mig igenom detta gigantiska projekt.



Och upprepat det en gång till!
Att sticka en sjal på det här sättet kallas Näverstickning. Det är enkelt och lustfyllt när tekniken har gått in i händer och huvud. Garnet är Kauni, 100 % ren ull som ska handtvättas. Men hur många gånger tvättas en sjal?
Sjalarna är klara att säljas och kostar 600 kr styck. Pengarna går som vanligt till att stödja skolbibliotek och barns läslusti södra Zimbabwe.
Har du lust att sticka din egen sjal i näverstickning så har Helylle i Kristianstad ett färdigt paket med garn (Du kan välja vilka färgställningar som tilltalar dig) och beskrivning. Av mig får du handfasta råd och lite hjälp i din stickning.

http://www.helylle.se




De här sockarna har jag också stickat färdigt. De är i damstorlek och jag brukar sticka i strumpgarn med 75-80 % ull och resten syntet. Det bara för att sockarna ska hålla bättre, gillar inte att stoppa strumpor. Dessutom är garnet behandlat så att de är tvättbara i tvättmaskinen på 40 grader.
Givetvis är de till försäljning och kostar 200 kr  paret. Om du vill ha någon annan storlek, kvalité så hör av dig till mig.

Bodil undrade i sin kommentar om man behöver välja pub när de ligger så tätt. För min del vill jag dricka öl och blicka ut över kanalen och se en alldeles äkta kanalbåt glida förbi. Då tänker jag på härliga turer med barn och mormor och morfar för många år sedan, eller den med våra vänner några år senare. Fortfarande en semesterform att rekomendera!
Olika pubar har olika god mat! Fast hittills är den i Newton Hall som leder ligan! Mer om den nästa vecka.


Gunnar and Jane our nice english friends. Vi ska precis äta lunch och givetvis väljer Börje och jag en alldeles  äkta fish
and chips.


.
Puben från utsidan

The Greene King är den näst äldsta puben i Cambridge. Den har varit pub sen 1600-talet. Dessförinnan var den kostall tror man. Puben är mycket traditionell och ligger vid Cam, kanalen genom Cambridge. Det serveras god pubmat och öl både ute och inne. Trädgården ligger på andra sidan den lilla gatan i utkanten av Cambridge och har flera bord ner mot kanalen. Där passerar kanalbåtar, där tränar unga och gamla i rodd. Förmodligen inför tävlin gar mot universitetet i Oxford. Klimatet är milt och vänligt mot växterna. En riktig idyll, som gjord för en god söndagspublunch.

Eva och Adam, Datylorhiza Sambucina, växer från Skåne upp till Uppland på kalkrik jord, främst nära Östersjökusten. De växer blandat rödlila och grädda vita. Frågan är då: Vilken är Adam och vilken är Eva? Och är den egentlligen vackrare än en maskros, bara för att den inte är lika vanlig som maskrosen? För vackrare, är den det?

Taraxacum, eller maskros. En av 900 olika sorters maskrosor. Eftersom de är så många delas de in i 14 olika sektorer. De är också apomiktiksa, dvs de förökar sig utan befruktning.

Hittade den här fina bilden från Nyamandlovu, som betyder "elefanternas mötesplats". Kärran kan kopplas bakom åsnorna för att till exempel hämta vatten. Borrhålet ligger ungefär 1 km bort. Husen till vänster är sovrum, de runda till höger i bild är kökshydda, förvaringshydda och också sovhydda. I kökshyddan lagas den mesta maten över en öppen eld, som också är den enda ljuskällan på kvällarna. Ungefär klockan 19 är det mörkt året om. Det är därför jag så länge letat efter en bra solcellampa, så barnen här kan läsa läxor när det blivit mörkt

En enkel sjal som kan stickas i vilket garn som helst. Det här garnet är helt i ull och stickor nr 3 vore lagom i vanliga fall. Jag vill ha sjalen lite gles och använder stickor nr. 5,5.


Den här sjalen är grön och också stickad på stickor nr 5.5. Samma tjocklek som Kauni, men vilket garn som helst kan användas.
Beskrivning: Alla varv stickas räta. Lägg upp 3 maskor och sticka 2 varv. Varv 3: sticka 1 maska öka genom att plocka upp en maska i föregående varv, sticka denna rät. Sticka varvet ut. Varv 4: Alla maskor stickas räta. Varv 5: Sticka 1 maska, plocka upp en maska från föregående varv sticka resterande maskor räta. Varv 6: Sticka all maskor räta. Fortsätt att öka i ena sidan tills sjalen är så stor som du vill ha mitt bak. Nu är det dags att vända och i stället för att öka tas en maska in vartannat varv. Dvs. sticka 1 maska, sticka 2 tillsammans och sticka sedan varvet ut. Fortsätt så tills det återstår 3 maskor. Tag av garnet och fäst lösa trådar väl. Ungefär 2 hg garn kan vara lagom, men det beror på garnet och hur stor sjalen ska vara.
För att hålla reda på i vilken sida jag ökar respektive minskar, sätter jag en säkerhetsnål och flyttar den uppåt allteftersom jag stickar. Ena sidan ska vara rak och i den andra sidan görs ökningar och minskningar.